Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lärargenomgång och enskild räkning. Denna form av undervisning stämde inte med min bild av hur man skapar en bra lärandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stämmer överens med min syn på effektivt lärande. Jag fann cooperative learning som är en undervisningsmodell som bygger på interaktion mellan elever och där alla elever är beroende av varandra för att lyckas. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förändra Elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för Elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för Elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

Denna studie behandlar elever i år 6. Det som undersöks är dels elevers attityd till matematik och dels om Elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i ämnet. Jag har genomfört en enkätundersökning med totalt 39 elever och även intervjuat 4 av dessa elever för att få reda på deras attityder. Deras lärare fick bedöma varje elevs prestationsnivå och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lågpresterande. Jag har sammanställt resultat om deras attityd och även hur de olika prestationsgrupperna har svarat.Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik är ett viktigt ämne, att många tycker att det är lätt och att de är bra i ämnet.

Syftet med vår undersökning var att se om Elevernas attityd till den engelska språkundervisningen förändrades genom att använda oss av skapande arbetssätt, i egenskap av bild, musik och drama. Arbetet genomfördes under sju veckor på en skola i Luleå kommun. Vår praktikklass bestod av 26 elever i åldrarna 11-12 år. Vi arbetade med olika skapande teman varje vecka exempelvis dramatisering av en engelsk saga och collage. Elevernas eventuella attitydförändring mätte vi genom två enkätundersökningar som genomfördes i början och i slutet av praktikperioden.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att Elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort.

Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar Elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning..

I denna studie undersöks vad som händer då två högstadieelever i särskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet är att analysera vilket lärande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen påverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras även om Elevernas attityd till ämnet matematik förändrats. Studien är en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester använts.

Att matematik inte är det mest populära ämnet i skolan är ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar på sjunkande attityder till ämnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och äldre elever. För att undersöka detta har enkäter besvarats av 334 elever i årskurs 3-9, det vill säga elever i åldrarna 9-15 år. Undersökningen genomfördes i tre skolor från två olika kommuner i mellersta Sverige.

Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren. Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt. De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper är nödvändigt för att lära sig engelska. Studien baseras på intervjuer med 18 elever som alla läser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgångspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhållandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvändighet och deras motivation att lära sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik är nödvändigt för att lära sig engelska. Generellt visar resultatet även på en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lära sig engelska. Här har det visat sig att elever med en så kallad instrumentell motivation, det vill säga att man lär sig för ha nytta av det i framtiden, i större utsträckning har en negativ attityd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer i svenskundervisningen som hos gymnasieelever främjar en positiv attityd till att arbeta med skönlitteratur på svenskan. Undersökningen utfördes vid två gymnasieskolor i Norrbotten och omfattade både lärare och elever från olika programinriktningar och årskurser. De mätmetoder vi använde var elevenkät och intervjuer med både lärare och elever. Litteraturstudier har använts för att ge oss en djupare insikt i ämnet. Genom vår undersökning kan vi urskilja tre faktorer som tydligt påverkar elevernas inställning till att arbeta med skönlitteratur på svenskan.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrån genus och årskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i årskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning med påståenden som respondenten skulle ta ställning till. Enkätundersökningen var uppdelad på två delar där en del behandlade Elevernas attityd till dans i allmänhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling.